Världsautismdagen 2018

Imorgon, den 2 april, är det Världsautismdagen. Dagen firas varje år för att öka medvetenheten runt autism och för att säkra att alla - både barn och vuxna - får en möjlighet att vara en integrerad del av samhället. Många förknippar autism med något negativt eller med låg intelligens. Det är dags att ompröva detta!

Världsautismdagen är ett initiativ som har tagits av FN och har firats varje år sedan 2008. Ursprunget till dagen var att öka medvetenheten runt autistiska barn. Men autistiska barn växer ju upp och blir autistiska vuxna. I takt med att förståelsen runt autism har ökat, så har även fokus för Världsautismdagen ökat. Idag innefattas både barn och vuxna och fokus ligger på hur man kan säkra att alla får en möjlighet att vara en integrerad del av samhället.

Autism + Aspergers = Autismspektrumtillstånd (ASD)

Tidigare så pratade man om att en person hade en form av autism eller att personen hade Aspergers syndrom. Forskningen kom dock fram till att det finns fler likheter än olikheter mellan dessa diagnoser, även om det kan finnas olika behov av stöd och hjälpmedel. Autism är alltså ett spektrum och inte skiljbara tillstånd. Därför så kallas alla dessa diagnoser numera för autismspektrumtillstånd eller ASD (eller att man förkortar det till autism). När man ger diagnosen till en person så talar man om var på detta spektrum en person faller in.

Vad är Autismspektrumtillstånd

Autism är ingen sjukdom, utan en diagnos. Det innebär att man har ett annorlunda sätt att känna, tänka, tycka eller vara. Autism kan ta sig uttryck på många olika sätt beroende på individens erfarenheter, personlighet och det sammanhang den befinner sig i. Autism är alltså ett spektrum och de individuella skillnaderna är stora
Det som är gemensamt för alla former av autism, finns inom två huvudområden:
·        Begränsningar i socialt samspel och kommunikation
·        Begränsade upprepade beteenden, intressen och aktiviteter
För att kunna ge diagnosen autism, så behöver kriterier uppfyllas inom båda huvudområdena. Har man symtom bara inom ett av dessa områden, så är det alltså inte autism.
Det går inte att bota autism, vilket innebär att man har med sig diagnosen genom hela sitt liv. Däremot så kan rätt hjälp vid rätt tillfälle göra en stor skillnad i personens liv och livskvalitet.

ASD och IQ - 1999 och 2014
Skillnad över tid i hur IQ har mätts hos personer med autism

Autism och intelligens

För många så är autism associerat med en låg intelligens. Det kan delvis förklaras med att tidigare studier har visat just detta (från 1966 till 1998 så visade studier att bara 20% av personer med autism hade en ”normal” intelligens). I takt med att forskningen går framåt, så visar det sig dock allt mer att denna bild inte är sann. En undersökning år 2014 visade att närmare 75% hade en ”normal” till ”hög” intelligens. En annan studie som publicerades 2016 visade att det finns ett positivt samband mellan autism och hög intelligens. Vad kan förklara denna kollektiva ökning av IQ hos personer med autism?
Dels så kan själva diagnosen autism förklara svårigheten att mäta ett barns intellektuella förmåga. Tänk dig en pojke med språksvårigheter, som föredrar samma rutiner och som har svårt med starkt ljus, dvs vanliga drag för en person med autism. Sätt honom i ett starkt upplyst kontor, med en okänd person och be honom göra saker som han inte är van vid. Kommer han att kunna göra sitt bästa? Förutsatt att han i huvud taget kan slutföra testet?
Dels så anser man att det beror på den breda spridning och framgång som man fått av att tidigt påbörja olika träningsprogram. Eftersom man blivit bättre på att diagnostisera barnen i tidig ålder, så har sådana träningsprogram gått ner i åldrarna. Dessutom så har träningsprogrammen och metodiken för inlärning utvecklats. För om en person har inlärningsproblem, så innebär det inte per automatik att de har en lägre intelligens. Det behöver bara innebära att de verktyg och metoder som används inte passar dem.
Eftersom man har blivit bättre på att diagnostisera personer med autism, så har man dessutom fått ett större underlag av personer som ingår i studierna.

Välja om glaset är halvfullt eller halvtomt

En person med autism har ett annorlunda sätt att känna, tänka, tycka eller vara. Det är därför många som förknippar autism med något negativt. Man ska dock komma ihåg att personer med autism är olika eller lika. precis som andra människor. Det finns områden där de har en positiv förmåga, och det finns områden där de har en nedsatt förmåga. Ofta handlar det om att välja att se om glaset är halvfullt eller halvtomt.
Här kommer några exempel på hur man kan välja att se en förmåga på olika sätt:
·        En person med autism har ofta starkt begränsade intressen. De lär sig lätt saker som de tycker är intressanta och blir ofta erkända specialister inom sina valda områden.
·        En person med autism tycker ofta om att göra repetitiva aktiviteter. Detta gör att de kan arbeta oerhört fokuserat på en uppgift utan att bli störta av sin omgivning.
·        En person med autism tänker annorlunda. Detta kan göra stor nytta vid problemlösning eller att testa en existerande lösning.
·        En person med autism kan se detaljer som inte andra ser. Det gör att de kan hitta saker som andra missar.
·        En person med autism har svårt att spela sociala spel. Därför så är de rättframma och ärliga.
·        En person med autism kan vara mer stresskänslig. Eftersom de försöker undvika stress, så kommer de alltid i tid.
·        En person med autism kan ha svårt med de sociala koderna. Därför är de inte heller så fördomsfulla mot nya människor.

Kända historiska personer med autism

Eftersom diagnosen ASD är tämligen ny, så kan man inte med säkerhet säga om historiska personer hade ASD eller inte. Här kommer dock en lista på personer som man tror kan ha haft autism:
·        Andy Warhol, 1928–1987, USA, konstnär
·        Allan Pettersson, 1911–1980, Sverige, tonsättare
·        Albert Einstein, 1879–1955, Tyskland och USA, fysiker
·        Isaac Newton, 1642–1727, England, fysiker
·        Karl XII, 1682–1718, Sverige, kung
·        Ludwig Wittgenstein, 1889–1951, född i Österrike, filosof
·        Michelangelo Buonarroti, 1475–1564, nuvarande Italien, konstnär
·        Nicola Tesla, 1856–1943, dåvarande ungerska imperiet, uppfinnare
·        Paul Cézanne, 1839–1906, Frankrike, målare
·        Isaac Newton, 1642–1727, England, fysiker
·        Thomas Edison, 1847–1931, USA, uppfinnare
·        William Butler Yeats, 1865–1939, Irland, diktare

SpotMi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Mångfaldsakademien och SpotMi publicerar löpande information och artiklar om bl a autism, aspberger och annat relaterat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kan ha betydelse för företag och företagaren. Om du vill läsa mer, så finner du information här .
 




Källa: Asperger-historia (2010)
Källa: Autism & Aspberger förbundet, Autismspecifik kompetens 
Källa: Autism & Aspberger förbundet, Autism i DSM5
Källa: Autism Europe, About autism
Källa: Autism science foundation, How common is autism
Källa: BMJ 2015;350:h1961
Källa: Centers for Disease Control and Prevention, ASD - Data & Statistics
Källa: FN, Världsautismdagen
Källa: Frontiers in Neuroscience, Autism As a Disorder of High Intelligence (2016)
Källa: Infoteket om funktionshinder, Vad är autism
Källa: Interactive Autism Network, Measuring Intelligence in Autism
Källa: Karolinska Institutet, Svensk MeSH, Intellektuell funktionsnedsättning
Källa: Mångfaldsakademien och SpotMi, Vad är Autismspektrumtillstånd 
Källa: Riksförbundet Attention, ASD/Aspergers syndrom
Källa: The National Autistic Society, Gender and autism
Källa: YouTube, Top 5 Facts about Autism
Källa: Vårdguiden, Autism

Kommentarer