Allmän rösträtt i Sverige

Idag är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt.
Det är dock bara 30 år sedan alla personer fick allmän rösträtt i Sverige.
Hur hänger det ihop?

Det finns två olika rättigheter som är viktiga att förstå: att vara myndig och att ha rösträtt. Dessa behöver per automatik inte vara överlappande.

Att vara myndig är en civilrättslig term, som innebär att en person är berättigad att på egen hand ingå civilrättsliga avtal, bland annat rörande ekonomiska överenskommelser. Det brukar alltid finnas åtminstone ett ålderskrav för att man ska anses vara myndig, en så kallad myndighetsålder. Myndighetsåldern i Sverige var 21 år fram till 1969, och sedan så sänktes den ytterligare 1974 till 18 år.

Att ha rösträtt innebär att man har rätt att rösta i allmänna politiska val. Vem som har rösträtt i Sverige har förändrats över åren. Det finns och har alltid funnits ett ålderskrav. Från 1909 så var det 25 år som gällde. Detta har sedan sänkts först till 21 år (1945), sedan till 20 år (1965), sedan till 19 år (1969), för att 1975 beslutas att man måste vara 18 år för att få rösta i Sverige.

Kvinnor i Sverige

Under lång tid i Sverige så gav man kvinnor varken rätten att vara myndig eller att ha rösträtt. Från början var det bara änkor som var myndiga, så länge de inte gifte om sig. Från 1700-talet så kunde en ogift kvinna förvisso ansöka till kungen om att bli myndig, men det var inte vanligt att sådan dispens gavs.

Från 1865 och framåt så har dock alla ogifta kvinnor varit myndiga. Från början var myndighetsåldern 25 år, men den sänktes 1884 till 21 års ålder. Däremot så blev gifta kvinnor myndiga först 1921. Det vill säga två år efter det att kvinnor fick allmän rösträtt.

Införandet av allmän rösträtt

Rösträtten i Sverige har alltid varit begränsad på olika sätt och har såklart även påverkats av om det varit kungen eller riksdagen som i huvudsak styrt Sverige. När tvåkammarriksdagen infördes år 1866, så var det enbart män med en viss inkomst eller förmögenhet som kunde rösta. Rösträtten till första kammaren var dessutom graderad efter inkomst. Från 1862 kunde dock myndiga kvinnor med en tillräckligt stor inkomst eller förmögenhet rösta i kommunala val.

I slutet av 1800-talet så börjar det bildas opinion både för allmän rösträtt och för lika rösträtt hos män och kvinnor. Efter att den allmänna värnplikten infördes år 1901, så höjdes rösterna ytterligare. Allt fler fann det rimligt att män som hade skyldigheten att försvara Sverige också borde ha rättigheten att rösta. (”en man – en röst – ett gevär”).

År 1909 infördes den första versionen av allmän rösträtt. Det fanns inte längre något krav på inkomst och förmögenhet. Men det fanns krav på att ha gjort sin värnplikt, betalat sina skatter och att inte ha varit omhändertagna av fattigvården eller suttit i fängelse. Fast det krävdes såklart att man också var en man. För kvinnorna hade fortsatt ingen rösträtt.

Införandet av lika rösträtt

Den 24 maj 1919 så beslutade riksdagen att även kvinnor skulle omfattas av den allmänna rösträtten. Dessutom så avskaffades kravet på att betalt skatt (utskyldsstrecket).

Valet år 1921 är historiskt, eftersom det var första gången som både kvinnor och män fick rösta. Och för att det var första gången som kvinnor blev representerade i riksdagen; Efter valet 1921 tog 5 kvinnor plats i riksdagen.

Det dröjde dock till år 1947 innan en kvinna ingick i regeringen (Karin Kock, professor och nationalekonom). Och det var först år 1985 som Sverige fick sin första kvinnliga partiledare (Karin Söder, Centerpartiet).

Allmän rösträtt för alla

Det skulle sedan dröja ytterligare 70 år innan allmän rösträtt infördes för alla.

· 1922 avskaffades kravet på genomförd värnplikt (värnpliktsstrecket).

· 1937 avskaffades kravet att inte ha suttit i fängelse (straffpåföljdsstrecket).

· 1945 avskaffades kravet att inte ha gjort personlig konkurs (konkursstrecket).

· 1945 avskaffades kravet att inte tagit emot socialbidrag (fattigvårdsstrecket).

Men det krävdes fortfarande att du hade en fast bostadsadress och att du inte var omyndigförklarad. I och med det förändrade beslutet om folkbokföring år 1959, så fick även Samer och Romer rösträtt.

Däremot var det inte förrän år 1989 som omyndigförklaringen försvann i Sverige. Så det var först den 1 januari 1989 som alla svenska medborgare över 18 år fick allmän rösträtt på riktigt!

Rösträtt – en form av inkludering

Det är viktigt att komma ihåg att – oavsett om det gäller organisation, företag eller samhälle – så behöver alla personer känna att man tillför ett värde för den man är (värdesatt) och att man är en del av gruppen eller i det här fallet samhället (tillhörighet). Dessutom är det viktigt att det finns lika möjligheter för alla att kunna representera sina åsikter eller sin grupp och att kunna få ledande och beslutsfattande befattningar (lika möjligheter). Det är självklart upp till varje organisation och företag att välja hur man väljer att tänka och applicera detta. Men från ett samhällsperspektiv, då är det svårt att tänka ett bättre sätt än att just införa allmän rösträtt för alla!

Senast uppdaterad: 2019-05-24
av Sara Skullered, Mångfaldsakademien AB

Källa: Demokrati100.se (Kungliga Biblioteket), Kleberg har rätt – och fel om hur rösträttsåret bör firas (2018)

Källa: Domboksforskning.se, Myndighetsålder för kvinnor

Källa: Domboksforskning.se, Myndighetsålder för män

Källa: Försvarsmakten, Värnplikt genom åren

Källa: Lawline, Skälet till avskaffandet av omyndigförklaring (2017)

Källa: Populär Historia, Allmän rösträtt – men inte för alla (2019)

Källa: Populär Historia, Karin Kock – Sveriges första kvinnliga minister (2006)

Källa: Populär Historia, Vägen till rösträtt var lång och svår (2018)

Källa: Psykiatriska museet, Vad är omyndigförklaring? (2014)

Källa: Regeringskansliet, SFS 2003:593

Källa: Riksarkivet, Regeringsformen